Bhagavad Gita, Chapter 1, Verse 14
ततः श्वेतैर्हयैर्युक्ते महति स्यन्दने स्थितौ । माधवः पाण्डवश्चैव दिव्यौ शङ्खौ प्रदध्मतुः
tataḥ śvetairhayairyukte mahati syandane sthitau | mādhavaḥ pāṇḍavaścaiva divyau śaṅkhau pradadhmatuḥ
Translation
Then, too, Mādhava and the son of Pāṇḍu (Arjuna), seated in a grand chariot yoked to white horses, blew their celestial conches.
— Alladi Mahadeva Sastri
Word meanings
- tataḥ
- then
- śvetaiḥ
- (with) white
- hayaiḥ
- with horses
- yukte
- (in) yoked
- mahati
- great
- syandane
- in war-chariot
- sthitau
- (two) standing
- mādhavaḥ
- Mādhava
- pāṇḍavaḥ
- the son of Pāṇḍu
- ca
- and
- eva
- also
- divyau
- (two) divine
- śaṅkhau
- (two) conches
- pradadhmatuḥ
- (two) blew